The browser you are using is not supported by this website. All versions of Internet Explorer are no longer supported, either by us or Microsoft (read more here: https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Please use a modern browser to fully experience our website, such as the newest versions of Edge, Chrome, Firefox or Safari etc.

Effektivare och mer jämlik akutvård med hjälp av avancerade medicinska beslutsstödsystem

AIR LUND (Artificially Intelligent use of Registers at Lund University)

Ont i bröstet, bröstsmärta, är den näst vanligaste anledningen till att människor söker akut sjukvård. Varje år söker över 170 000 personer för bröstsmärta på svenska akutmottagningar. Utredningen av dessa patienter syftar primärt till att utesluta eller fastställa akut koronart syndrom som är ett samlingsbegrepp för manifest eller hotande hjärtinfarkt. De diagnostiska metoderna är emellertid inte tillräckligt bra, vilket gör att många patienter får stanna på sjukhuset onödigt länge för att allvarlig sjukdom ska kunna uteslutas med säkerhet. Det finns därför ett stort behov av nya metoder för att förbättra bedömningen och handläggningen av patienter med bröstsmärta på svenska akutmottagningar.

I ett forskningsprojekt vid Lunds universitet utnyttjas omfattande uppgifter från journaler och register som samlats in om patienter som sökt vård för bröstsmärta vid akutmottagningen i Lund under perioden 2013 – 2014 och 2017 – 2018, eller vid någon av akutmottagningarna i Malmö, Helsingborg, Kristianstad eller Ystad under perioden 2017 – 2018, samt de patienter som genomgått en undersökning med EKG (elektrokardiografi) vid akutmottagningen i Lund eller Helsingborg 2010 – 2014. För dessa patientgrupper kommer journaluppgifter med ev. tillhörande EKG (elektrokardiogram) att användas för samtliga vårdbesök inom Region Skåne de senaste fem åren. Dessutom kommer patientgruppernas uppgifter för samma tidsperiod från följande register hos Region Skåne, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Statistiska Centralbyrån (SCB) och Skatteverket att användas:

  • patientregister
  • sjukhusens laboratoriesystem
  • läkemedelsregister
  • dödsorsaksregister
  • svenska akutvårdsregistret
  • kvalitetsregistret SWEDEHEART
  • register över totalbefolkningen
  • informationstjänsten Navet (Skatteverket) samt den s.k. LISA-databasen (SCB): uppgifter om bostadsort, civilstånd, födelseland, utbildning, sysselsättning, inkomst och transfereringar

Projektet är godkänt av etikprövningsnämnden i Lund, dnr 2018/708 med tilläggsansökningar och kommer att använda metoder inom artificiell intelligens och statistisk analys för hitta grupper av patienter som har hög eller låg risk för akut koronart syndrom. Vår förhoppning är att projektet ska leda till förbättrade diagnostiska metoder och effektivare handläggning av denna patientgrupp vid akutmottagningarna. Vi tror också att projektet kan leda till att handläggningen blir mer jämlik och att medicinskt omotiverade skillnader i handläggning minskar.

Alla personuppgifter som används i detta projekt kommer att vara pseudonymiserade. Detta innebär att uppgifterna inte längre kan tillskrivas en specifik registrerad person utan att kompletterande uppgifter används, och att kodnycklarna förvaras separat. När projektet avslutats kommer data att arkiveras enligt gängse rutiner för arkivering av forskningsdata vid Lunds universitet.

Om du har frågor om detta forskningsprojekt, eller om du besökt någon av akutmottagningarna ovan och inte vill att dina uppgifter ska ingå i undersökningen är du välkommen att kontakta:

Jonas Björk, professor i epidemiologi
Lunds universitet
E-post: jonas [dot] bjork [at] med [dot] lu [dot] se
Telefon: 046 - 222 69 16


Texten uppdaterades 2019-01-07